- Vissa dokusåpor vill man ju inte att barnen ska titta på. Big Brother skulle dom aldrig få se för det tycker jag är bedrövligt, man måste ha någon slags distans för att kunna titta på det.
Det säger Eva, 40 år, och en av deltagarna i de samtalsgrupper som i boken Verklig underhållning beskriver sina upplevelser av och åsikter om skilda dokusåpor.
Författaren Anna Edin bygger sin studie av realityprogram, som dokusåporna kallas i forskningssammanhang, på tre samtalsgrupper vars deltagare i olika åldrar i sina reaktioner pendlar mellan skräckblandad förtjusning och skarpa avståndstaganden från aktörerna i program som Big Brother och Expedition: Robinson.
I Verklig underhållning visar författaren på hur många olika varianter av program som ryms i denna relativt nya form av TV-underhållning, men också ? överraskande nog ? hur mångbottnade tittarnas reaktioner är.
Enligt Anna Edin, som skrivit boken för Institutet för Mediestudier, fungerar tittarna som medproducenter i sin relation till reality-programmen. Dokusåporna kräver ? i motsats till vad många tror ? en aktiv och kanske till och med kritisk publik.
Anna Edin är fil doktor och medieforskare verksam vid Högskolan i Gävle. Hennes doktorsavhandling Den föreställda publiken behandlade frågor om svensk public service-television.
Utgiven av Stiftelsen Institutet för Mediestudier i samarbete med Sellin & Partner
| Av |
| Av Björnen, 21 maj 15:16 kommentarer |
| Av Björnen, 21 maj 07:23 kommentarer |
| Av Björnen, 16 maj 08:26 kommentarer |